Ömsesidighet

Vissa tar för sig som att man är en buffé
Äter sig mätta utan att ha någonting eget att ge
Kravlösheten bär dem som sin sköld
Så tung att hålla att de inte kan ta mig till en speciell höjd
Jag är trött på att vara spelplan för deras smek
Att inte få vara med och slå tärning i deras lek
Trött på att vara rädd att äga mig själv
Svälja luft för att inte
Verka bära en massa mängd gnäll

Jag vill bli respekterad hela tiden
Inte bara då jag sa ja
För ett ja betyder inte
Ta
Ta
Ta

Det är något jag vill prata om
Som jag inte vet hur jag släpper förbi
Det ligger en hinna över hjärtat 
Där allting tar i
Det är en längtan till orden
En distans som ligger tung
Jag försöker för att finna
Vad jag vill kalla
Ett inre lugn 



Kommentarer
Svar:
Avsändare:

Mail:

Blogg:

Kommentar:

Trackback